annie

vissa dagar springer livet bara ifatt en.
idag har varit en sån dag. 
man får för sig att vad tusan gör jag här? 
var sjutton är min plats?
lite som att vara mitt i en hjord med skenande gnuer och inte veta vilket håll man ska åt. 
man tappar bort sig själv, eller nej, man låter sig tappas bort. 
börjar tvivla på sig själv, hela världen känns elak och kall. 
överväger att det finns mer kalla människor med vasst aluminiumfolie kring hjärtat, än varma med öppna hjärtan på jorden. 
och jag är väl medveten om att jag borde haffa mig lite mer skinn på näsan, för att stampa ner foten och markera att "i mitt liv minsann, där ska det inte finnas någon plats för energitjuvar och elakheter". 

men imorgon. 
då åker vi minsann iväg. 
gomiddag, kärlek, relaxavdelning, hotellsängar och decemberpromenader. 
hua, kan inte komma mera lägligt.