annie

ligger nerkrupen i johan & fridahs säng och går igenom lite bloggar och mejl. 
goingarna är i Grekland och vi har fått lånat deras lägenhet veckan ut, dels för att pelle måste ha koll och ta emot alla beställningar och skicka paket och för att någon faktiskt måste vattna blommorna :) 

gomiddag igår och en mysfilm på det. 
lediga dagarna har spenderats uppe i hästbo sen förra veckan, kräftskiva, fiske i sommarstugan, middagar, några glas rött och faktiskt lite sol i ögonen. 

men nu, snart, tillbaka till någon slags vardag, svårt när jag är så strukturerad som person och det mesta runtomkring är smått kaos. eller snarare, vi vet knappt vad vi pysslar med nästa vecka, eller om en månad. 

senaste tiden känns det som om all energi har dalat, och hur mycket jag än matat kroppen med kalorier så verkar den inte vilja ta upp några, utan dom fösvinner på annat håll. humöret har jag tappat bort och jag är allmänt låg. (och blir tyst, och riktigt pissförbannad på alla)  
what's up?
känner inte riktigt igen mig själv, eller nej, snarare står inte riktigt ut. 
trött på hur jag tänker, hur jag känner, hur jag uppfattas.

irriterad över hur jag inte kan omvandla mina egna negativa tankar till positiva, förut har det gått som på automatik, nu tragglar jag fram men lyckas ändå inte riktigt helt. allt verkar bli halvdant. 

orkar inte ta tag i saker utan skjuter upp allt in i det längsta. 
less på att proppa kroppen med tabletter utan verkan, eller ja, dom verkar ju funka lite som laxeringsmedel för magen - alltså inget att hoppa i taket för. 
som om kroppen ger upp - tack och hej annie men du sköter inte om mig tillräckligt bra så jag ger upp. 

ni hör ju själva, jag låter som bertil enstöring i skrotnisse.
då är det illa. 

jag ska plocka fram alla mina förebilder, gå igenom, analysera, locka fram little miss sunshine. 
rota uppe på vinden och i källarutrymmet efter några burkar positiv energi-glitter (om det vore så enkelt). 
jag saknar mina hallonbåtar som finns utspridda i hela sverige, dom som energiboostar. 


jag tror jag behöver ett projekt att jobba på, något att sträva mot. 
för stunden känns det som om jag tagit mig vatten över huvudet. 
ser inte mig själv som någon tillgång alls. 
det är ju fan nu om någon jävla gång jag måste prestera max. 
men nej, vinnarinstinkten är som bortblåst då det är enklare att bara ge upp. 
bosätta sig under ett täcke, äta B&J glass tills dom får rulla mig på brits till toaletten för att kissa eftersom jag är alldeles för fläskig. 

var tog fit for fight-tjejen vägen med energi så det bara strålade om henne? 
nja, she sank in tha water. 

hörrni, jag har lite att jobba på. 
vi hörs.